thesevenseas

Rarararara rarara raaa. Lady Gaga fyller upp hela mitt hjärta med lyckokänslor, banne mig, snart exploderar det. Solen är på nedgång. Havet är stilla. Fridfullheten är påtryckande vacker. Mentalt foto inlagt i bilderbanken, check! Förutsättningarna är tillsynes perfekta inför kvällens stjärnhöjder. Min elev, aka. Baby mate, dammar av den slitna trälådan med ett svep och plockar försiktigt fram sextanten. Vi bestämmer oss snabbt för att använda den nästintill fulla månen på vår styrbordsida och stjärnan Dubhe på motsatta sidan. Som tredje himlakropp väljs Polaris. Det blir en perfekt observerad position att föra in i skeppsdagboken. Nöjda med kvällens bedrift tar vi en kopp te och faller lugnt in i ett samtal om allt och inget. Vakterna känns inte på tok för långa när man har sällskap uppe på bryggan.

Mina 15 veckor ombord börjar göra sig lite påminda. Mitt tålamod och min välvilja (den lilla som vanligtvis finns i mitt svarta hjärta) är inte som den tidigare varit.  En lätt irritation sprider sig allt oftare i mitt bröst, utan att jag för den skull kan sätta ord på vad den grundar sig i. Tvivel avlöser stress, i kombination med sömnbrist byggs det på en känsla av otillräcklighet. Antar att det helt enkelt bara är den föör långa tiden ombord som spelar ut sin rätt. Försöker för allt jag är värd att bli high on life igen! Det hjälpte lite när jag satte årets färger på dagarna.

Efter det att vi lossat lasten i Rotterdam, om några dagar, blir det ett varvsbesök på Gdynia Shipyard. Där slutar nog mitt äventyr för denna gång.