thesevenseas

Oj, den gångna helgen har haft mycket kuligt att erbjuda. Vet inte vart jag ska börja? Jo, har ni hört den om mannen som fick stånd och sparkade ihjäl en kvinna på stan? Det hade inte jag heller- innan fredagens midsommarfirande. En historia som jag inte kopplade för fem öre och därav blev en äkta blondin (för första gången i mitt liv? Det förteller inte historien och det ska vi även låta förbli osagt här). Dagen M: Till lunch bjöds det på sill och senare på kvällen annordnades det ett BBQ party i sann svensk midsommaranda. Stång, pinata och lekar! Vi hade så trevligt man kan förvänta sig att ett gäng sjömän kan ha, utan nubbe på bordet, 1000 mil hemifrån. Alkoholfritt öl är som kärlek utan kyssar - trevligt men frustrerande lamt och onödigt. Men måste erkänna att det var rätt skönt att slippa fylleångesten dagen efter. Lite skumt var dock att flera ombord kände av lite bakissymptom. Kan den alkoholfria ölen verkat som plasebo och därav skapat den effekten? Hm, tål att undersökas visare. Ingen blev vingligare än vanligt under kvällen iaf.

I lördags blev det biokväll med den svenska rullen Repmånad. Efter besättningsbytet har vi lyckats värva 4 ytterligare medlemmar till filmklubben. Roligt! Jag gillar när det är socialt ombord. Hemma kan jag uppskatta ensamhet men här ute vill jag gärna umgås med folk på fritiden.
Vilodagen blev en riktigt recreationsdag. Efter yogan tog vi ett dopp i poolen och sög sedan hungrigt i oss D-vitamin från den stekande solen. Vädret på sistonde har varit lite si och så men i helgen hade vädergudarna lyssnat på hela svenska folket. Om inte hade väl majoriteten av befolkningen "gått in i väggen" till hösten? Jag hoppas verkligen att sommaren blir bra. Vanliga svenskar lever för sin 4veckors-sommarsemester och då vill dom ha sol. Punkt.

I morgon anländer vi NYC och jag hoppas på shopping. Min budget är betydligt fylligare denna gång så nu finns rum för mycket smaskigt. Jag blir nästan svimfärdig. Oj, Oj må jag få gå i land.

Nu har vi åter igen lämnat Europa bakom oss och styr mot Amerika. New York. Lyckokänlsa i mitt bröst. Yaar! Det har bytts ut lite besättning och jag kan nästan kalla mig medelålders nu. Kul med lite kompisar i samma ålder. Jag gar fått en elev som hjälper mig. Det är bra. Vi har varit ute och testat livflotte-kranen idag.

Jag är lite glad. Börjar med bebis-steg krypa mig närmare mina kroppsliga mål. Har fått två utstående blodådror på magen. Alltid nått!

Deardevil- en sådan som uppsöker fara bara för att sedan skratta den i ansiktet (som Simba i Lejonkungen). Vi är kanske alla små Deardevils för många runt om i världen tycks söka den där härliga känslan av oövervinnlighet -den känslan som i folkmun kallas kicken. Att kasta sig ut från ett stup, en bro och falla fritt ned med vetskapen om att en skör tråd är det enda som skiljer ljus från mörker. Det sägs ge ett uppvaknande, en kick. I will kick you ass. Sluta genast dumma er. Kom hit vettja, här blir vi påtvugna möjligheten till sådana känslor. Det verkar inte bättre än att vi, om några dagar, beger oss mot Persiska viken. Huga!

Fundering: Det finns skottsäkra västar ombord, hjälmar och skyddsglasögon. Åttahundra meter taggtråd. Vi ska ut i piraternas krig. Får vi risktillägg på lönen tro?

Aj aj Kapten!

Ja, då var man åter tillbaka på den östra sidan av havet. Lite gråare, lite kallare, men bra mycke närmare hem. De senaste dagarna har varit fullspäckade med arbete för oss stackars sjömän på Bro Promotion. Vi ska nämligen ha CDI-inspektion när vi kommer fram till Frankrike. Då kommer det ombord en snubbe från kembolagen och ska se att allt är up to date. Lastägaren vill försäkra sig om att deras vara är i säkra händer innan dom låter oss frakta den. Jag tror att vi kommer klara oss utan anmärkningar, eller vad tänkte jag med? En inspektör som lämnar ett fartyg har inte gjort sitt jobb om han inte hittat något att anmärka på. Punkt. 

I går morse på vakten körde jag genom Gibraltar utan större tabbar faktiskt. Pjuu. Känns bra att veta att man klarar av att hantera sistuationer med mycket busiga båtar på radarn.

Syster Erika tar studenten idag. Grattis!

Ja, kommer ni ihåg det program som gick på TV4? Det var tiden innan fredagsmys kom och man hade vanligt mysrys med familjen sin vid veckans slut. När jag ska tänka på en bra känsla så tänker jag på dessa stunder som vi hade framför teven med godis. På fredagskvällarna samlades hela familjen, inte sällan i sällskap av grannarna, efter en hård jobbvecka med stress och lite tid för varandra. Lyckliga stunder från barndomen. Fredagskvällar.

En prestation jag siktar mot är; att nå stjärnorna men ha båda fötterna stabila på jorden (tadasana?). Men jag har förstått att man i början av resan måste våga släppa land ur sikte och sväva i väg en bit. Och då helst utan onödig ballast som håller en nedtyngd. Ofta har jag haft en förmåga att lyssna för mycket på vad folk tycker och låtit det hålla mig tillbaka. Nöja mig. Många killar har fått mig att stanna upp, så även familj och vänner, utan att dom är medvetna om det. Jag fungerar inte i något lagomt. Mår inte bra av lagom. Kan inte lagom helt enkelt. Allt eller inget. Så nu ska jag verkligen försöka leva lite mer efter mig själv. Eleanor Roosevelts kloka ord- ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan att du tillåter det- ska klinga i mina öron. Yaar!

En av positionerna i yogan som ska hjälpa mig på resan mot mitt mål heter tadasana. Det är en superduper stark position där man står upp som ett träd och grundar sina rötter, från magen och ner, i underlaget. Samtidigt som man expanderar sin krona, från magen och upp, mot stjärnorna. Banne mig vad jag gillar den. Det gjorde mina nya yogisar här ombord med. Toppen duktiga deltagare som jag vill överösa med guldstjärnor. Vi blev bara 3 st den här gången men jag tror och hoppas att fler dyker upp framöver. Pappa- sjömän har ett öppet sinne, så varför har jag aldrig fått med dig på Yoga?

Hemma i Örnsköldsvik har jag haft turen att få utöva riktigt grym Yoga. Det fick mig att må snäppet bättre när allt kändes hopplöst. Nu är det dags att sprida mina erfarenheter vidare och dela med mig det till min kära kollegor här på båten. På söndag drar det igång. Då får vi se hur många av gubbarna som törs vidga sina vyer.

Enligt en undersökning som gjorts är sjömän den kategori av folk som röker mest och äter onyttigast bland alla yreksgrupper. MEN hör och häpna är det ändå den lyckligaste. Detta till trots har Maersk (rederiet jag jobbar för) startar en kamanj om hälsa på fartygen. Alla båtar ska komma upp med några förslag och handlingsplaner till att skapa en hälsosammare tillvaro ombord. Mitt strå till stacken är yogan. Jag har skrivit en liten rapport om inre hälsa och gjort upp en handlingsplan som ska skickas till kontoret. Jag tror att skepparn är glad att någon från båten skriver något iaf. sen vet jag inte om det kommer bli någon stor förändring. Kan jag bara öppna någons sinne lite grand blir jag jätteglad. Då känns det värt.

Om en vecka är vi framme i Sete. Det ligger på den franska medelhavskusten inte långt från den plats jag mönstarde på 8 veckor (!) sedan.