Sikta mot stjärnorna
Ja, kommer ni ihåg det program som gick på TV4? Det var tiden innan fredagsmys kom och man hade vanligt mysrys med familjen sin vid veckans slut. När jag ska tänka på en bra känsla så tänker jag på dessa stunder som vi hade framför teven med godis. På fredagskvällarna samlades hela familjen, inte sällan i sällskap av grannarna, efter en hård jobbvecka med stress och lite tid för varandra. Lyckliga stunder från barndomen. Fredagskvällar.
En prestation jag siktar mot är; att nå stjärnorna men ha båda fötterna stabila på jorden (tadasana?). Men jag har förstått att man i början av resan måste våga släppa land ur sikte och sväva i väg en bit. Och då helst utan onödig ballast som håller en nedtyngd. Ofta har jag haft en förmåga att lyssna för mycket på vad folk tycker och låtit det hålla mig tillbaka. Nöja mig. Många killar har fått mig att stanna upp, så även familj och vänner, utan att dom är medvetna om det. Jag fungerar inte i något lagomt. Mår inte bra av lagom. Kan inte lagom helt enkelt. Allt eller inget. Så nu ska jag verkligen försöka leva lite mer efter mig själv. Eleanor Roosevelts kloka ord- ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan att du tillåter det- ska klinga i mina öron. Yaar!
En av positionerna i yogan som ska hjälpa mig på resan mot mitt mål heter tadasana. Det är en superduper stark position där man står upp som ett träd och grundar sina rötter, från magen och ner, i underlaget. Samtidigt som man expanderar sin krona, från magen och upp, mot stjärnorna. Banne mig vad jag gillar den. Det gjorde mina nya yogisar här ombord med. Toppen duktiga deltagare som jag vill överösa med guldstjärnor. Vi blev bara 3 st den här gången men jag tror och hoppas att fler dyker upp framöver. Pappa- sjömän har ett öppet sinne, så varför har jag aldrig fått med dig på Yoga?
En prestation jag siktar mot är; att nå stjärnorna men ha båda fötterna stabila på jorden (tadasana?). Men jag har förstått att man i början av resan måste våga släppa land ur sikte och sväva i väg en bit. Och då helst utan onödig ballast som håller en nedtyngd. Ofta har jag haft en förmåga att lyssna för mycket på vad folk tycker och låtit det hålla mig tillbaka. Nöja mig. Många killar har fått mig att stanna upp, så även familj och vänner, utan att dom är medvetna om det. Jag fungerar inte i något lagomt. Mår inte bra av lagom. Kan inte lagom helt enkelt. Allt eller inget. Så nu ska jag verkligen försöka leva lite mer efter mig själv. Eleanor Roosevelts kloka ord- ingen kan få dig att känna dig underlägsen utan att du tillåter det- ska klinga i mina öron. Yaar!
En av positionerna i yogan som ska hjälpa mig på resan mot mitt mål heter tadasana. Det är en superduper stark position där man står upp som ett träd och grundar sina rötter, från magen och ner, i underlaget. Samtidigt som man expanderar sin krona, från magen och upp, mot stjärnorna. Banne mig vad jag gillar den. Det gjorde mina nya yogisar här ombord med. Toppen duktiga deltagare som jag vill överösa med guldstjärnor. Vi blev bara 3 st den här gången men jag tror och hoppas att fler dyker upp framöver. Pappa- sjömän har ett öppet sinne, så varför har jag aldrig fått med dig på Yoga?
Kommentarer
Postat av: Papp
Du har inte fått med mej på yoga p.g.a. jag har sett hur ont din mor får sedan hon har varit på sin yoga. Är det bara ont man får så har jag ju det redan:)
Trackback
